Studiepaket för stödjare

I detta moment ingår följande avsnitt

• Introduktion Supported Education
• Definition och syfte med Supported Education
• Identifiering av vad som hjälper och hindrar i studier
• Principer i Supported Education
• Förhållningssätt
• Fördjupning
   • Läs mer
   • Reflektera/Diskutera
   • Stödmaterial

Introduktion Supported Education

Projektet SECiSo 2.0
SECiSo står för ”Supported Education in Civil Society”. Projektet pågår mellan 2018-2021 och är finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) och bedrivs av Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH).  Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för att Supported Education (SEd) implementeras i Sverige. Här kan du läsa mer om SECiSo 2.0.

Detta studiepaket är framtaget i projektet SECiSo 2.0 för att ytterligare sprida metoden i Sverige. Tanken är att studiepaketet ska fungera som en introduktion till Supported Education.

Studiepaketet utgår delvis från verktygslådan ”Så kan du stödja unga med psykisk ohälsa i skolan- verktygslåda Supported Education” framtagen i projektet SECiSo och den internationella verktygslådan som har utvecklats av projektet ImpulSE som var ett Erasmus-projekt mellan 2013-2016.

Definition och syfte med Supported Education

Supported Education  (SEd) är en individanpassad metod som hjälper studerande med erfarenhet av psykisk ohälsa att nå sina utbildningsmål. (Rogers et al. 2010). SEd-metoden syftar till att hjälpa den studerande att inta en önskad studieroll genom att välja utbildning, skaffa utbildning samt att behålla och slutföra utbildning eller ett yrkesinriktat program efter  eget val.

Målgrupp för Supported Education
Metoden är utvecklad för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa men har även visat sig lämplig för personer med kognitiva svårigheter, lätta intellektuella funktionsnedsättningar och fysiska funktionsnedsättningar. På senare tid har man sett att metoden kan fungera effektivt för alla människor som upplever hinder i sin utbildningssituation.

Alla studenter oavsett funktionsförmåga ska få undervisning som är anpassad efter personens individuella omständigheter. Detta inkluderar ett lämpligt individuellt stöd till studerande, utan den stigmatiseringen som diskriminering kan innebära

Supported Education bygger på:

– FNs allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter

– FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om en inkluderande utbildning

– Återhämtning
Återhämtning är en individuell process om att återerövra makten över sitt liv. En person kan återhämtas med ett stöd från andra där de ser hela människan i sitt sammanhang och inte enbart en patient/diagnos.

– Psykiatrisk rehabilitering
Psykiatrisk rehabilitering är ett stöd som ska bidra till att öka personens funktionsnivå. Målet är att personen ska känna sig framgångsrik och tillfredsställd i vald miljö, med minsta möjliga stöd och att utveckla specifika färdigheter för att ytterligare stärka personens nuvarande funktionsnivå.

Identifiering av vad som hjälper och hindrar i studier 

Vad hjälper och stjälper i studier?
En del av SECiSo-projektet har varit att identifiera vad som hjälper och hindrar (unga) vuxna i psykisk ohälsa och/eller psykosociala problem att slutföra studier.

Totalt svarade 65 experter. Utöver det genomförde SECiSO projektet fokusgruppsintervjuer i Sverige och Nederländerna. I intervjuerna deltog studenter, (unga) vuxna i psykisk ohälsa och/eller i psykosociala problem.  

Vad hjälper målgruppen att slutföra studier?

• Frekvent personlig kontakt med en professionell angående studierelaterade problem
• Ett flexibelt skolsystem
• Mindre klasser
• Stöd från familj och vänner
• Stöd i att erkänna egna svårigheter

Vilka hinder finns för studerande att slutföra sina studier?

• Personliga utmaningar
• Utbildningsmässiga utmaningar
• Sociala utmaningar
• Direkta konsekvenser av psykisk hälsa och/eller psykosociala problem
• Brist på stöd och resurser
• Lite eller inget stöd från familjemedlemmar/studiekamrater/ professionella
• Brist på självkänsla
• Otydlig struktur i skolsystemet
• Stigmatisering/diskriminering av medstudenter och lärare
• Dilemma gällande att avslöja sjukdom/diagnos
• Brist på förståelse, kompetens och empati hos lärare
• Känsla av stigmatisering

Principer för Supported Education

Supported Education (SEd) är ett arbetssätt för att stödja studerande att vilja, välja, skaffa och behålla utbildning.

Vilja, Välja, Skaffa och Behålla modellen

SEd baseras på individens egna behov och ett partnerskap mellan den studerande och sin stödjare. Det gemensamma arbetet innehåller samtal och aktiva övningar. Principerna i Supported Education baseras på liknande grunder som i psykiatrisk rehabilitering.

Stödet ska upplevas hoppingivande 
——– 
Fokus på den studerande som gör val (sätter sina egna utbildningsmål) och axlar ansvaret för sin studiegång 
——– 
 Den studerande är delaktiga i alla faser av sin SEd-process 
——– 
Eleven/studenten bestämmer kriterierna för framgång och tillfredställelse 
——— 
SEd-processen syftar till att utveckla deltagarens färdigheter och stöd från omgivningen 
——— 
Samverkan med psykiatrin kan vara nödvändig 
——— 
Stödet ska erbjudas så länge som den studerande har behov

förhållningssätt

Förhållningssätt

För ett lyckat arbete med Supported Education är ett utvecklat förhållningssätt grunden i metoden. 

De viktigaste delarna i förhållningssättet kan sammanfattas i följande punkter:

• Samsyn med gemensamma värden
Stödjaren/SEd-coachen och den studerande är överens om hur relationens ramar ska se ut. Detta kan exempelvis vara ansvarsfördelning, vilka värderingar som styr samarbetet och vilka mål som står i fokus. 

• Den studerandes mål och strävanden står i fokus
Det är viktigt att följa elevens/studentens önskemål. Det är individens process och därför är det viktigt att personen får gå den väg som känns rätt.

• Accepterande och icke-dömande syn
Stödjaren/SEd-coachen ska acceptera och respektera elevens/studentens upplevelse och åsikter i SEd-processen. Det är den studerande som är vägledaren genom Supported Education.

• Ge tid
Ge tid åt deltagarens individuella process. Ge tid för det som den studerande har behov av, tid för olika mötestillfällen, stöd och studiebesök etc.

• Individens behov och önskemål står i fokus
Stödet är individuellt och styrs av elevens/studentens eget val. Det är därför individuellt hur ofta stödjaren/SEd-coachen och den studerande träffas. Under hur lång tid mötesträffar pågår och över hur lång tid hela SEd-processen pågår är också behovsstyrt. Detta inkluderar även beslut om var möten sker. Ibland äger de rum i skolan, i hemmet eller ute på stan. För en del personer fungerar mötet bäst när de får göra saker samtidigt som de pratar, exempelvis åka bil eller promenera. Och… det är eleven/studenten som väljer vilken utbildning som skall vara i fokus.

• Aktivt lyssnande och empati för elevens/studentens erfarenheter och åsikter
Stödjaren/SEd-coachen bör beakta, förutom det som sägs, kroppsspråk och annat beteende hos den studerande för att ge möjlighet att komma till nya insikter och att en ärlig stödrelation upprätthållas.

• Jämlik relation
Stödjaren/SEd-coachen och den studerande ska befinna sig på en jämbördig nivå där båda har lika stora möjligheter att påverka relationen. 

Fördjupning Moment 1 – Supported Education

Fördjupning – Introduktion Supported Education

---

Kort om Supported Educations historia
Under 1960-talet utvecklades nya mediciner som gjorde att personer i psykisk ohälsa kunde hantera sina symptom på ett lättare sätt, vilket underlättade vardagslivet. Många människor som varit hospitaliserade, förflyttades därmed ut i samhället. Under 1980-talet kom även ny forskning som visade att personer i psykisk ohälsa kunde fungera mer effektivt i samhället och utveckla nya förmågor.

Genom utvecklade behandlingsprogram började fler förflyttas ut i samhället, men det var en grupp man hade svårt att nå – unga vuxna i psykisk ohälsa. Dessa ville inte behandlas på samma sätt som äldre patienter då de behandlingsmetoderna upplevdes stigmatiserande och dåligt åldersanpassade. Det resulterade i att väldigt få unga vuxna med erfarenhet av psykisk ohälsa blev anställningsbara. Konsekvensen blev att de ägnade sig till droger, alkohol och kriminalitet istället.  

Under 1980-talet fick Boston University medel för att utveckla program som byggde på färdighetsträning och stöd för att främja återgång till studier och arbete. Detta var framgångsrikt då metoden byggde på målgruppens behov och önskemål. Därefter har metoden spridit sig till flera delar av världen.  

Supported Education kan ännu inte klassas som en evidensbaserad metod men har trots det fått lovande utvärderingar och recensioner då den ökat studenters självkänsla, tro på återhämtning, ökade studieresultat och delaktighet i utbildning.

Att läsa:

”Internationella verktygslådan”

Studiepaketet utgår delvis från denna skrift: ”Så kan du stödja unga med psykisk ohälsa i skolan, Verktygslådan Supported Education”

”Identifiering av vad som hjälper och hindrar (unga) vuxna med psykosociala svårigheter att slutföra studier”, Nationella partners i SECiSo. Sidorna 137-141 ur ”Så kan du stödja unga med psykisk ohälsa i skolan Verktygslådan Supported Education”

”Identifiering av vad som hjälper och hindrar (unga) vuxna med psykosociala svårigheter att slutföra studier”

Fördjupning – Definition och syfte med Supported Education

---

Supported Education bygger på:
• FNs allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter
• FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om en inkluderande utbildning
• Återhämtning
• Psykiatrisk rehabilitering

FNs allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter – Artikel 26
”Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga.”

FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om en inkluderande utbildning – Artikel 24
”En inkluderande skola innebär att det ska finnas lika rättigheter för alla barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning samt garanti att utbildning ska ske i normala utbildningsmiljöer och vanliga skolor oberoende av var och ens särskilda svårigheter och olikheter.”

 Läs mer:
”FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter” 
Barnkonventionen som lag ”Regeringskansliets Barnkonventionen”
Om tillämpning av Barnkonventionen  ”Mina rättigheter”

Återhämtning
Återhämtning kan definieras som
“en djup personlig, unik förändringsprocess av ens attityder, värden, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen skapar. Återhämtningen kräver att man utvecklar ny mening med livet och nya livsmål, samtidigt som man lämnar mentalsjukdomens katastrofala effekter bakom sig”  (Anthony. W.A. (1993) Recovery from mental illness: The guiding vision of the mental health service system in the 1990s. Psyhosocial Rehabilitation Journal, 16, 11-21 )

Psykiatrisk rehabilitering
Psykiatrisk motsvaras av den typ av funktionsnedsättning som står i fokus.
Rehabilitering handlar om att förbättra färdigheter inom en specifik miljö.  

Fördjupning – Förhållningssätt

---

Projektet SECiSo har genomfört en utvärdering om vilka egenskaper som studerande och SEd-coacher tycker är viktiga för att SEd-metoden ska fungera. 

Klicka på textlänken eller bilden för att läsa Viktiga egenskaper hos en stödjare

Reflektera/Diskutera

---

Välj ut och reflektera enskilt och/eller diskutera i grupp några av de egenskaper som är viktiga hos en stödjare/SEd-coach från  Förhållningssätt, Sed profil och pdf-dokumentet Viktiga egenskaper hos en stödjare.
 
– I vilka situationer är det enklare/svårare att utveckla sitt förhållningssätt?

– Finns det någon egenskap som du upplever att du kan behöva utveckla?

– Hur ska du i arbetet med den studerande säkerställa att du arbetar i riktning mot de ovan beskrivna förhållningssätten?

I detta moment ingår följande avsnitt

• Identifiera personliga kriterier
• Alternativa utbildningsmiljöer
• Formulera utbildningsmål
• Fördjupning
   • Reflektera/Diskutera
   • Stödmaterial

Identifiera personliga kriterier

För att välja utbildning eller studieroll är det till hjälp att förstå implikationer och konsekvenser av ett val jämfört med ett annat. Målet är att stödja den studerande att förstå vad den kan förvänta sig i en specifik utbildningsmiljö. Det är viktigt att den studerande känner att valet bygger på egna värderingar och behov.

Ett första steg i att välja utbildning är att identifiera personliga kriterier. 

”Vilka behov och värderingar är viktiga för mig?”

I identifikationen av personliga kriterier ingår vilka människor, platser och aktiviteter som är viktiga för god inlärning. Beroende på graden av självinsikt och medvetenhet kan det för vissa studeranden vara en utmaning att identifiera sina personliga kriterier och synliggöra behov för en lyckad utbildning.

Arbetet med att identifiera de personliga kriterierna kan göras via tidigare skolerfarenheter och en värderingskartläggning. I materialet ”Verktygslådan” finns mallar/matriser som kan användas tillsammans med den studerande – Mallar för kartläggning av styrkor och utmaningar (finns i menyn ”Hämta stödmaterial”).

Olika mallarna/matriserna kan utgöra ett stöd för att fördjupa kunskapen och insikten om vilka kriterier i en utbildningssituation som är viktiga för den enskilde eleven/studenten. 

• Analysera tidigare skolerfarenhet
• Skapa personliga kriterier via tidigare erfarenheter
• Värderingskartläggning
• Värdera personliga kriterier

Sammantaget ger mallarna/matriser i stödmaterialet ”Välja utbildning” (se ”Fördjupning – Stödmaterial” nedan) en tydligare bild av den studerandes personliga relation till olika utbildningsalternativ.

Alternativa utbildningsmiljöer

För att underlätta för den studerande att välja utbildning är nästa steg att identifiera och utveckla en beskrivning av de tillgängliga utbildningsmiljöer som är av intresse. De personliga kriterierna sätter ramen för vilka utbildningsmiljöer som är tillgängliga och passar den enskilde eleven/studenten. Observera att den studerande ska vara så involverad som möjligt i undersökningsplanen. Syftet är att den studerande ska få en tydligare bild av olika passande utbildningsalternativ. 

Hinder i elevens/studentens beslutsfattande:  

• För lite information
Detta kan få eleven/studenten att känna att denne tar beslut utan någon egentlig grund. Tillåt att undersökningen av information får ta tid. Om det finns lite tid, försök prioritera vilken information som är viktigast för eleven/studenten att ta reda på.

• För mycket information
När eleven/studenten har för mycket information som står i konflikt till varandra så kan det vara svårt att ta ett beslut. Denna ”analysförlamning” kan lösas genom att bestämma vilken information som verkligen är viktig och varför. Sätt en tydlig tidsplan för eleven/studentens beslutsfattande.

• För många människor tycker till
När den studerande lyssnar på många människor med olika värderingar kan det vara svårt att ta ett beslut. Även om det kan kännas lättare att höra vad andra tycker så är det viktigt att eleven/studenten till slut låter de egna värderingarna styra.

• Trygghetszonen
Det är lätt att fastna i ett oförändrat tillstånd (status quo) eftersom det inte går förutsäga hur  framtiden kommer bli vid en förändring. Att inte göra ett val är också ett val.  

• Ingen känslomässig koppling
När den studerande inte bryr sig om att välja utbildningsväg så kan det vara svårt att fatta ett beslut. Det är därför bra att överväga fördelar och nackdelar med olika beslut. Om studenten/eleven inte är känslomässigt engagerad i det egna beslutet som fattats, så kommer förändringen antagligen inte att genomföras bra eller effektivt.

Formulera utbildningsmål

När de personliga kriterier utvärderats och deltagaren fått information om alternativa utbildningar då är det dags att välja utbildning. För att göra detta  utvärderas först de olika utbildningsalternativen tillsammans med deltagaren.

I processen är det bra att tydliggöra möjligheterna till stöd kopplat till de olika utbildningsalternativen. Därefter kan den studerande gör val av utbildning och arbetet med att sätta ett utbildningsmål kan påbörjas.

Det kan summeras på följande sätt:

Specificera alternativa miljöer + undersök alternativa miljöer = miljömässiga beskrivningar

Sätta utbildningsmål
När eleven/studenten valt utbildning är det dags att sätta ett tydligt utbildningsmål. När deltagaren ska välja att studera är det naturligt att tydliggöra och definiera mål. Ett mål är det resultat som den studerande ska uppnå eller komma närmare till. Det är viktigt att tänka i delmål för att möjliggöra att målet nås inom rimlig tid. Genom att sätta mål samlas tankar, uppmärksamhet och energi då kan uppgifter tydligare avgränsas och ge riktning i arbetet.

För att sätta goda mål är ”SMARTa mål” ett bra verktyg att använda sig av.

När det gäller att sätta delmål måste vägen till slutmålet delas upp i intervaller. Vilka steg  (delmål) är viktiga att ta för att nå det slutgiltiga målet.

”Vad är det första du behöver göra för att du ska komma ett steg närmare ditt mål?”

Därefter fortsätter man vidare mot de olika delmålen tills deltagaren når sitt slutmål. Varje delmål ges även en tidplan och en möjlighet att tillsammans med stödjare/SEd-coach utvärdera delmålet.

Exempel:
Delmål 1  Söka utbildning
Delmål 2  Se över kursinnehåll
Delmål 3  Hitta rätt studieteknik för att genomföra uppgifter och delta på lektioner
Delmål 4  Se över kunskapskrav för aktuella ämnen
Delmål 5  Plugga till prov och inlämningsuppgifter för att uppfylla betygskrav
Delmål 6  Genomföra alla prov och inlämningsuppgifter som krävs för gymnasieexamen
Slutmål Att ta studentexamen

Referens:
Lindborg, Erika. Smarta mål och delmål. Studieverkstaden, Umeå Universitet

Fördjupning Moment 3 Välja utbildning

---

Reflektera/Diskutera

---

Identifiera personliga kriterier
Att läsa:
Mallar/matriser med elev/studentexempel: ”Analys av tidigare skolerfarenhet, Personliga kriterier via tidigare erfarenhet, Värdering av personliga kriterieroch Värderingskartläggning” 

Reflektera enskilt eller diskutera i grupp.

– Hur har deltagaren tidigare ha gjort när den tagit viktiga beslut?

– Hur kan medvetenheten hos deltagaren ökas om vikten av att framtida val bygger på egna värderingar och behov?

Alternativa utbildningsmiljöer
Att läsa:
Mallar/matriser med elev/studentexempel:  ”Specificera alternativa miljöer och Utvärdering av utbildningsmiljö”

– Hur kan avståndet till utbildningsmiljöerna påverka möjligheten att uppfylla de personliga kriterierna?

– Gör en analys av ”Utvärdering av utbildningsmiljö”. Tänk speciellt på relationen till personal/lärare, studiekamrater och förutsättningar i övrig skolmiljö och fritid.

– Vilket studieval i exemplet skulle ha bästa förutsättningen?

stödmaterial

Stödmaterial

---

Mallar för att ”Välja utbildning” – Urval ”Mallar för övning och praktik”

Materialet går att skriva i via dator och/eller lärplatta. Följande appar för lärplatta kan
användas Acrobat Reader för Ipad  i Appstore och Acrobat Reader för Android.

Klicka på bilden för att öppna ”Välja utbildning”
Klicka på knappen ”Ladda ner” för att spara ”Välja utbildning” på din enhet

Ladda ner

---

Mallar för att ”Sätta utbildningsmål”

Materialet går att skriva i via dator och/eller lärplatta. Följande appar för lärplatta kan användas Acrobat Reader för Ipad  i Appstore och Acrobat Reader för Android

Klicka på bilden för att öppna ”Sätta utbildningsmål”
Klicka på knappen ”Ladda ner” för att spara ”Sätta utbildningsmål” på din enhet

Ladda ner

---

Guide – Handledning för stödjare
Urval: Välja utbildning

Stödmaterial utvecklat för stödjare/SEd coacher.

”När jag som lärare upplever att jag inte får någon relation med eleven trots flera försök till möten.”

”När jag möter elever med funktionsnedsättning så vill jag ha kunskap kring symptom på olika diagnoser för att kunna stödja personen men jag har inte tillräcklig kunskap kring detta.”

”En elev är otacksam trots att den fått mycket stöd.”

”Jag tycker att mallarna/matriserna är svåra att använda i ett möte med eleven.”

”Det finns faser i SEd som jag inte kan arbeta med i min funktion.”

”Föräldrar är oengagerade kring elevens studier.”

Saknar du någon fråga i ”Guide – Handledning för stödjare” kan du skriva in den i formuläret ”Tips till Guide – Handledning för stödjare”.

Har du frågor som berör elev/student som du inte hittar svar på kan du kontakta rsmh@rsmh.se

I detta moment ingår följande avsnitt

• Introduktion till skaffa och behålla utbildning 
• Inventera och bedöma färdigheter
• Inventera och bedöma resurser
• Avsluta ett samarbete
• Fördjupning
   • Reflektera/Diskutera 
   • Stödmaterial

Introduktion till skaffa och behålla utbildning 

I skaffa och behålla-fasen är syftet att säkerställa antagning till en utbildning eller ett yrkesinriktat program efter den studerandes intresse, samt att efter antagning till studier utveckla möjligheten att behålla sin plats i utbildningen.

Att skaffa utbildning är att inventera över nödvändiga färdigheter och nödvändigt stöd för att nå utbildningsplatsen. 

Att behålla utbildning är att fortsätta utveckla de färdigheter och resurser som krävs för slutföra valda studier, både i relation till framgång och tillfredsställelse. 

Framgång
Att den studerande ska kunna sina mål, delta i utbildningsprogrammets aktiviteter och tillgodogöra sig väsentliga aspekter av utbildningsplanens krav.

Tillfredställelse
Att den studerande ska trivas i de olika miljöer, aktiviteter och sammanhang som är en del av utbildningen. 

Inventera och bedöma färdigheter

För att ta reda på vilka färdigheter eleven/studenten redan har och vilka färdigheter som behöver utvecklas, så görs en färdighetsbedömning. Färdighetsbedömningen syftar till att den studerande ska öka sina kunskaper om den egna funktionsförmågan och vilka nödvändiga färdigheter som krävs för att lyckas och känna tillfredsställelse med vald utbildning.

Frågor att få svar på i färdighetsbedömningen: 

• Vilka färdigheter behöver du för att nå framgång? 
• Vilka färdigheter behöver du för att nå tillfredsställelse?
• När behöver du använda dessa färdigheter och hur ofta?
• Har du färdigheterna idag och använder du dem?

Att lista nödvändiga färdigheter är en individanpassad process. Behovet är olika hos varje individ och vad som krävs beror mycket på den utbildningsmiljö som eleven/studenten valt. Den studerande behöver få tid att integreras i befintlig utbildningsmiljö. Bara då integrering skett kan eleven/studenten förstå vilka färdigheter som krävs eller vilka hinder som måste övervinnas.

Ett exempel:
John är väldigt motiverad i sina juridikstudier men det verkar som om han har problem med att komma i tid till lektioner på grund av svårigheter att kunna anpassa sig till nya rutiner. Därför frågade han stödjaren/SEd-coachen om hjälp för att hantera det här problemet. John berättade vilken färdighet han ville ha hjälp med, och tillsammans med stödjaren/SEd-coachen diskuterades hur han ska komma över hindret, vad som anger om han klarat det eller inte, samt vad han ska göra och vad SEd-coachen ska göra. Därefter beskrivs hur detta arbete ska utvärderas. Här har John en tydlig handlingsplan att följa för att kunna nå sitt mål för kritiska färdigheter.

Färdighetsinventering
Att göra en färdighetsinventering handlar om att lista nödvändiga färdigheter som eleven/studenten kan behöva för att lyckas och känna sig tillfredsställd i sin utbildning. 

• Miljörelaterade färdigheter
• Akademiska färdigheter
• Emotionella färdigheter
• Sociala färdigheter
• Färdigheter som krävs för att klara sig själv
• Färdigheter som krävs för studentboende

Styrkor och utmaningar
Ett viktigt led i arbetet för att skapa självinsikt är att den studerande själv eller gärna tillsammans med stödjare/SEd-coach eller annan person som har elevens/studentens förtroende gör en egenomgång av egna ”Styrkor och utmaningar”. Tomma mallar finns i ”Hämta Stödmaterial  – Mallar för kartläggning av styrkor och utmaningar”.

Viktigt att tänka på! 
Eleven/studenten kan behöva stöd att utveckla och bemästra färdigheter. Genom att öka insikten kring hur nödvändiga färdigheter hanteras, kan den studerandes beroende av stödresurser minska. 

Inventera och bedöma resurser

För att ta reda på vilket stöd som eleven/studenten redan har och vilket stöd som behöver utvecklas, så görs en resursbedömning. Resursbedömningen syftar till att den studerande förstår vilket nödvändigt stöd som behövs för att lyckas och känna tillfredsställelse i vald utbildning. 

När man gör en resursbedömning är det viktigt att beakta både det stöd som finns i skolan men även vilket stöd som finns utanför skolan. Resurser kan delas in i personer, aktiviteter, platser och saker. För att ta reda på vilket stöd som personen redan har och vilket stöd som behöver utvecklas, kan en Resursinventering göras. En möjlighet skapas då att se vilket stöd som behövs från varje enskild resurs. Detta för bestämma den intensitet och frekvens som krävs från stödinsatsen. Resursbedömningen, i sin tur, handlar om att se över om resursen är tillgänglig eller inte, för att bestämma hur det valda stödet ska kunna användas.

I de fall den studerande redan har tillgång till valt stöd, kan support behövas för att behålla det aktuella stödet. Om resursen inte är tillgänglig så försök, tillsammans med eleven/studenten att genom alternativa val komma fram till hur detta stöd ska nås. 

Viktigt att tänka på 
När den studerande inte har möjlighet att bemästra nödvändiga färdigheter eller när färdigheten inte är tillräcklig för att lösa problemet, så måste stödbehovet ses över 

Avsluta ett samarbetet

Fokus i Supported Education ligger både på individens framgång och tillfredsställelse i vald utbildningsmiljö. När den studerande upplever att de fått det stöd som önskas och vill fortsätta sin process på egen hand då är det viktigt att följa denna önskan. Att pausa ett samarbete kan vara bra för eleven/studenten då de testar att klara fler saker självständigt.  När eleven/studenten uppnått sitt utbildningsmål och ska övergå till nya roller eller miljöer, blir det även naturligt att avsluta samarbetet. 

Tydliggör tidsplanen
En tidsplan bör skapas för när samarbetet eventuellt kommer avslutas. Det är viktigt att tänka på att i Supported Education så finns stödet kvar så länge personen har behov. Om eleven/studenten vill ta en paus så är det viktigt att poängtera att denne är välkommen tillbaka om stödet behövs igen. Om den studerande ska vidare till nya roller eller miljöer är det viktigt att förmedla att den gärna får höra av sig hur det går i framtiden för att visa på att stödjaren/SEd-coachen finns kvar. Om eleven/studenten vill pausa stödet så är det viktigt att betona erbjudandet att denne är välkommen tillbaka om behov finns. 

Utvärdera samarbetet tillsammans 
Om eleven/studenten önskar pausa eller avsluta ert samarbete så kan det vara bra att utvärdera ert samarbete. Du som stödjare och den studerande utvärderar syftet med samarbetet, vilka reflektioner som finns kring färdigheter och stöd i framtiden.

• Avsätt tid för att ge varandra feedback och vad ert samarbete resulterat i. 
• Lyft vilka färdigheter som du sett att eleven/studenten utvecklat under ert samarbete
• Ge tillbaka det material som ni jobbat med som eleven/studenten kan spara inför framtiden
• Fråga eleven/studenten om vilka värden samarbetet bidragit med 
• Vilka utmaningar har ni stött på och hur har ni löst dessa?
• Vilka nya förmågor har den studerande upptäckt hos sig själv? 
• Vilka eventuella risker ser eleven/studenten efter avslutat samarbete och hur dessa kan hanteras?

Samla och förbered ett möte med den studerande. Gå igenom mål och utmaningar under resan ni gjort i SEd. Lyft fram förändringar om hur den studerande gjort för att klara situationer samt vilka egna aktiviteter den studerande valt för att öka sin självmedvetenhet för att nå tillfredställelse i vald miljö.

Använd gärna skalor även i denna fas och ge den studerande kopior på allt arbete ni gjort tillsammans.

Följ upp och identifiera framtida stödbehov 
Forskning har visat att övergångar mellan skolor och mellan skola och arbetsliv kan vara kritiska punkter för personer i psykisk ohälsa. Säkerställ därför att identifiera den studerandes framtida stödbehov i nya roller eller miljöer. Exempelvis genom att göra en bra överlämning till stödaktörer i kommande skola eller arbetsliv. Du som stödjare kan erbjuda att den studerande får höra av sig via exempelvis sms eller mejl för att behålla kontakten. 

Mer om Supported Education
Vill du har mer information om Supported Education kan du välja Mer om Supported Education i menyn.

Utvärdera Studiepaket för stödjare
Hjälp oss att bli bättre Utvärdera studiepaketet för stödjare!

Fördjupning Moment 4 Skaffa och Behålla utbildning

---

Reflektera/Diskutera

---

Färdighetsbedömning
Att läsa:
Mallar/matriser som elev/studentexempel: ”Styrkor och utmaningar” och ”Färdighetsinventering”.

Reflektera enskilt och/eller diskutera i grupp:

– Vilka mönster kan ses i ”Styrkor och utmaningar” att ”Planera sin tid” och ”Stresshantering”?

– Hur kan stödet runt eleven/studenten se ut för att minska påslaget av stress i olika situationer för att öka självkännedom och självförtroende? (tidsplanering, sova, läxläsning, allmänna dagliga rutiner etc.)

– Vilka styrkor har personen redan i exemplet ”Färdighetsinventering”?

– På vilket sätt kan dessa styrkor tydliggöras för eleven/studenten?

– Det finns i exemplet ”Färdighetsinventering” utmaningar som personen upplever. Hur ska urvalet ske av vilka utmaningar som är viktiga att jobba med just nu? Målet är att kunna klara av sina studier och känna framgång och tillfredsställelse?

Resursbedömning
Att läsa: 
Mall/matris som ett exempel på elevs/students ”Resursinventering”.

Reflektera enskilt och/eller diskutera i grupp:

– Vilka resurser anser den studerande är nödvändiga i exemplet ”Resursinventering”?

– Hur skulle en möjlig lösning av resursbehovet kunna se ut?

---

---

Stödmaterial

---

---

Mallar för att ”Skaffa och Behålla utbildning” – Urval ”Mallar för övning och praktik” och ”Mallar för kartläggning av styrkor och utmaningar”
Materialet går att skriva i via dator och/eller lärplatta. Följande appar för lärplatta kan användas Acrobat Reader för Ipad  i Appstore och Acrobat Reader för Android

Klicka på bilden för att öppna ”Skaffa och Behålla utbildning”
Klicka på knappen ”Ladda ner” för att spara ”Skaffa och Behålla utbildning” på din enhet

Ladda ner

---

Guide – Handledning för stödjare
Urval: Skaffa och Behålla utbildning

Funderingar ur ”Guide – Handledning för stödjare” – Skaffa och Behålla utbildning

”När jag möter elever med funktionsnedsättning så vill jag ha kunskap kring symptom på olika diagnoser för att kunna stödja personen men jag har inte tillräcklig kunskap kring detta.”

”En elev är otacksam trots att den fått mycket stöd.”

”Hur ska jag förhålla mig när en elev eller dennes föräldrar är hotfull utifrån min bedömning men jag ska ändå stötta eleven utifrån dennes behov?”

”Distansundervisning – fördelar och hinder- andra, som normalt inte behöver stöd, behöver stöd nu.”

”När en elev inte lär sig trots flera försök från min sida, så lägger jag det på mig själv, eleven eller organisationen.”

”Hur ska jag hinna jobba med SEd gentemot alla elever?”

”Hur ska jag göra när det inte finns tid avsatt i verksamheten att jobba med eleven utifrån SEd?”

”Jag har elever i min klass som har behov av extra anpassningar och särskild stöd men organisationen har inte ekonomi för att erbjuda alla det.”

Saknar du någon fråga i ”Guide – Handledning för stödjare” kan du skriva in den i formuläret ”Tips till Guide – Handledning för stödjare”.

Har du frågor som berör elev/student som du inte hittar svar på kan du kontakta rsmh@rsmh.se